Nya ord...

 
Här var det ett tag sen jag lämnade ett steg,
livet vet inte alltid mer än att vara "feg".
Länge har jag funderat på att lämna en rad eller två,
men orken, lusten, tiden var inte med då.
 
Mycket har hänt sen mina sista ord,
men jag är fortfarande på samma plats på jord.
Skillnaden är dock att jag har större kärlek i mitt liv,
och för denna barn-kärlek kan jag ta miljarder kliv!
 
Jag kan andas, jag lever varje dag,
familjen gör att jag är jag.
Varje dag är världen unik,
men mitt leende är sig lik.
 
Försöka är det minsta man kan göra,
så från och med nu ska jag (försöka) låta er höra...
... höra min tanke, min sång, mitt hjärta...
... gällande glädje o lycka, sorg o smärta...